Ibland stör jag mig på att mediasverige är så smalt. Det känns som att det är en klick stockholmare, där alla känner varandra, som står för samtliga produkter som rör media. Sen görs olika samhällsanalyser och påstådda fenomen utifrån deras perspektiv. Till exempel vill vi ha ekologisk mat och rättvisemärkta kvalitetskläder. Vi fyller våra barns kalendrar med piano- och tennislektioner och de stackarna blir stressade. Vi vuxna är stressade för att vi vill vara snygga, ha fint hemma och förverkliga oss själva, samtidigt som vi ska klara av familj och karriär. Vi vill vara hemma med barnen och dela lika på föräldrapengen.
Jag kan bläddra i vilken tidning som helst för att komma på minst hundra fenomen till, som det är meningen att vi ska känna igen oss i. Varför jag kom att tänka på det just nu, är för att jag arbetar i ett område, en förort till Stockholm, där jag tror att få av ovan nämnda ämnen känns relevanta. Många av sakerna jag läser i tidningar och på bloggar känns så verklighetsfrånvända. Om nu jag känner så, som ändå borde ingå hyfsat i målgruppen, hur ska då andra, som är längre ifrån mediaklickens verklighet kunna känna igen sig? Denna klick har inte bara svårt att hitta ut i landet, de har svårt att ens hitta ut från tull. Det kanske är dags att bredda perspektiven?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar