Barnfritt men inte hakfritt

"Ta en bild!" befallde jag just min man. Jag tänkte bjuda er på en gå-bort-bild med mig själv lördagen till ära, men det gick inte så bra. Eller alla bilder gick ju bort för min hubbie såg inte att alla bilder blev på mig och tre hakor extra.

Jag ska på barnfri middag och om jag har tur blir det kanske fest till och med!

Hysterika

Så här såg jag ut tidigare idag när jag skulle åka tunnelbana och själv ta mig till Centralbadet för massage. Varför? Jo, för att jag avskyr att göra saker i offentliga rum alldeles ensam, och jag gillar som bekant inte heller att åka kommunalt. Jag blir extremt osjälvständig helt plötsligt, vilket är så väldigt löjligt, men så är det bara. När jag är ute och äter och dricker går jag ogärna på toa själv och jag vill gärna att någon beställer åt mig. Jag blir helt enkelt ett barn som bara vill att någon tar hand om mig. Detta är kanske konstigt då jag annars är den som brukar styra upp och ta hand om allt och alla. Hur som helst gick det bra idag ändå, för det gör det ju alltid. Så nu är jag så här lugn, färdigmasserad och hemma i fåtöljen!

Vad händer?

Det här har hänt idag:

Jag lämnade barnen på förskolan efter att ha sovit i åtta timmar!

Jag hade möte på jobbet, inte det mest effektiva, men ändå.

Jag läste Snövit med sådan inlevelse att jag nästan blev rädd för den elaka drottningen på riktigt.

Jag klädde ut mig i en "fin" klänning från utklädningslådan och har aldrig fått så många komplimanger någonsin på jobbet. Det började sen klia misstänkt mycket, hoppas jag inte fått löss.

Jag åkte och hämtade barnen som var gråa av lera, slängde in alla kläder i maskinen och barnen i duschen.

Här kommer sen ett svart hål, men tydligen fixade jag middag, åt med alla, fixade efter middagen och tränade på crosstrainern.

Nu har jag fräschat till mig och kollar på dansprogrammet med ett halvöppet öga.

Ja, detta är precis vad som hänt och händer. Hoppas ni har en bra fredag!

Bortskämd

Tänk vilken snäll man jag har! Parfym och tidningar två dagar i rad. Om jag bara haft en fruktsallad också hade jag kunnat skryta om vardagslyx enligt riktigt bloggmanér!

En annan sak...

som jag intalar mig för att komma undan lätt är att tänka att det pågår något kreativt i röran i barnens rum. Det är också en ganska effektiv tanke när man vill må lite bättre men ändå göra så lite som möjligt!

Ruffsigt

Mitt burr är i högform, tyvärr kan det vara svårt att fånga på bild

När jag inte har tid att fixa mig så mycket intalar jag mig om att det är fashion med ruffsigt hår. Det går jättebra att lura sig själv och man känner sig nöjdare än man kanske borde. Jag är faktiskt så lat att jag kommer köra på samma koncept imorgon också!

Mötesform

Jag har precis kommit hem från ett kvällsmöte. Det som var speciellt med detta var att det var jag som höll i det och det baserades på ett material som jag arbetat med och utvecklat i flera månader. Det känns så jägarns bra nu när det är över och mottogs så väl. Nu blir det nya tag och nya mål. Men först ska jag unna mig lite, som min idol Tabita skulle säga. Alltså, choklad och Greys i soffan!

Kapet

Åh vad jag blev glad när ett paket med dessa kom idag. Jag fyndade dem på Tradera för hälften av vad de kostar i butik. Dagens tips för oss som måste spara ihop till sommarens semestertripp och absolut inte har råd med skor för 800 kronor, kolla av Tradera först!

Träningskväll

Undrar ni hur det har gått med min varannandags-träning? Tänkte väl det. Jo, det gick rakt åt skogen förra veckan eftersom jag varit förkyld och dras med en ihållande nackspärr. Men idag tänkte jag att de där åkommorna skulle få sig en omgång, så kanske jag lyckas skrämma iväg dem. Jag slog därför på stort och körde både crosstrainer, fria vikter och yoga!

Om ni även undrar om jag är usel på yoga-hunden, så ja, med nackspärr var det inte helt enkelt. Men jag ska öva upp mig, tur att jag har trevligt sällskap på mattan under tiden!

I mitt undermedvetna

När telefonen plingade imorse om att det var dags att gå upp fattade jag ingenting, jag var ju redan på jobbet. I alla fall i drömmen. Det kändes som att jag hade spenderat hela natten på jobbet. Jag skulle hålla föredrag om en grej, men vi var i en fjällstuga där allt saknades. Mitt material var borta, det fanns ingen projektor och alla kom för sent. Det var svettigt minst sagt.

På onsdag ska jag hålla i ett möte i några timmar för alla förskolor i området där jag jobbar. Jag trodde att jag var rätt lugn inför det eftersom jag är förtrogen med materialet jag ska prata om. Men tydligen är min hjärna ganska uppskruvad after all. Fortsättning följer...

Lite mode

Har det inte varit väl lite mode här i bloggen på sistone? Inte för att jag vill skriva mycket om mode, men jag brukar ändå försöka samla lite av allt möjligt här för att jag tycker om att mixa allt jag gillar i livet. Våren gillar jag och kläder och nagellack gillar jag, så här kommer det! Snygg färg på tassarna (som modebloggarna brukar skriva), neonrosa från Essie och väldigt blå byxor från Vero Moda som jag hittade igår för en billig peng. Känns som om jag är ganska redo för våren!

Inställd brunch

Idag var planen att äta brunch på Moderna men på väg dit fick jag en magattack och trodde att jag skulle spy. Det släppte efter en stund men då tyckte vi att det skulle vara slöseri om det ändå skulle visa sig att jag blir magsjuk. Så nu äter vi sallad på NK istället. Det är också trevligt, och huvudsaken är ju att vi passar på att njuta av vår barnfria tid!

Livspusslet?

Igår kände jag att jag bara var tvungen att se en feel good-film och valde tyvärr denna rulle. Min man suckade men lät mig hållas. Hans suckar blev dock tyngre och fler ju mer vi såg, och jag förstår honom. Hela filmen var så hopplöst stereotyp att jag bara blev deprimerad. Inte riktigt feel good där alltså. Mamman slog knut på sig själv, hon skulle vara perfekt på jobbet och perfekt fru och mamma. Pappan jobbade också mycket, men han undkom helt prestationskraven. 

Jag undrar om folk (mammor och pappor) kan känna igen sig i allt det där?  Är vi ovanliga, jag och min man? Vi delar faktiskt ganska lika på ansvaret om barnen. Jag upplever det inte som att folk i min närmaste omgivning förväntar sig mer av mig som förälder bara för att jag är mamma och inte pappa. Jag skulle dessutom aldrig få för mig att ta på mig fler uppgifter än jag har lust eller tid för.

Det här med att pussla, jonglera och prestera som mamma, vad är grejen med de populära uttrycken? Jag kan säga hur en vanlig vecka ser ut hos oss: Vi hämtar och lämnar på förskolan lika mycket, min man och jag. Båda jobbar heltid, om någon har ett sent möte, nästan alltid bara jag, hämtar han lite extra mycket, eller så kan min bror hjälpa till. Middagen planeras och köps in för hela veckan under helgen. Vi har städhjälp, tvätten tar vi lite i förbifarten när det passar. Om jag behöver jobba över gör jag det oftast när barnen har somnat i sina sängar klockan 19.30. Vi har inga aktiviteter till barnen på vardagarna, vi kan bara ta det lugnt hemma. Vi vuxna tränar hemma och vi hinner följa både serier och titta på film tillsammans. När vi känner för det träffar vi kompisar och går ut på varsitt håll. Jag hinner ju till och med blogga!

Låter det här krångligt? Nej, det är faktiskt inte särskilt krångligt. Det är klart att man kan vara trött och slut i perioder, men det här kravfyllda pusslandet, det verkar så onödigt. Jag förstår de familjer som står inför andra sorters utmaningar än de vanligt förekommande, men för oss andra, vad är grejen med livspusslet? Jag tror att människor (kanske i synnerhet kvinnor) många gånger skapar sina egna problem genom de krav man sätter upp för sig själv. Bättre då att tänka som jag: Gör aldrig mer än du behöver. Livet blir enklare helt enkelt.

Glass i solen

Idag tog vi en promenad till en galleria i närheten och hittade faktiskt precis det vi behövde för ovanlighetens skull. Vi toppade det med glass på torget på hemvägen. Nu ligger jag på sängen och tycker synd om mig själv. Nackspärr och förkylning är ingen barnlek det.

Logiskt

V springer och tänder och släcker lampor här hemma. Jag säger åt henne att sluta varpå hon säger "det var inte jag, det var dockan". Jag säger att hon får säga till dockan att sluta då och får till svar "men dockor kan inte prata". Nej okej, men tydligen kan de tända och släcka lampor...

Spännande fredag

Här är min vy just nu, jag orkar inte ta mig upp från soffan och kommer inte på nåt att skriva. Jag är förkyld och trött efter mycket jobb. Jag har ställt in lite grejer i helgen för att jag måste bli frisk, för nästa vecka är det ännu mer jobb.

Det enda jag måste prestera ikväll innan jag går in i en dvala är att betala ett par converse som jag köpte på Tradera igår och att passa på att beställa ett helt gäng Dermalogica-produkter. Så intressant är jag just nu. Hoppas ni har en fin fredag!

Kotlettchocken

Idag åkte jag till ett köpcentrum efter jobbet. Innan jag åkte dit såg jag framför mig hur jag skulle fynda lite allt möjligt och få härlig egentid. Men väl där stressade jag runt, blev svettig och hittade inte mycket alls. Men nu till det värsta: Jag sprang in i ett provrum, provade tajta jeans och förfärades över att mina ben såg ut som bleka fläskkotletter i provrumsljuset.

Jag gick ut från butiken, smått skärrad och tänkte på att alla andra såg så lugna ut. Men så kom jag på att jag antagligen också gav sken av att allt var precis som vanligt. Jag lyfte blicken och tittade in i en annan shoppares ögon och tänkte, att nu har du och jag precis varit och provat kläder på varsitt håll i hemsk belysning, blivit chockade och nedslagna, men ändå går vi här tappra och håller masken för varandra.

För visst är det så, att de flesta av oss tycker att den där belysningen är ganska hemsk? Den är ju inte så bra på att lyfta fram våra positiva sidor om vi säger så, men ändå får den vara kvar år efter år och bara fortsätta att trycka ner oss. Fast det kanske är för att vi kniper igen, håller masken och fortsätter vår väg ut ur butiken med god min.

Vårtecken

På tal om bilar, idag när jag satte mig i bilen efter jobbet möttes jag av den där varma och kvalmiga luften som bildas när en bil stått i solen en hel dag. Längre fram i vår, när man vant sig vid värmen, kommer man bara tycka att det är äckligt och svettigt, men idag var den där luften underbar och jag blev så här glad!

I bilen

Ni undrar säkert ofta hur det går för mig och min bil. Vi köpte ju en tråkig bil för att leva lite snålare. Lite snålare har det kanske blivit, men framförallt tråkigare att ta sig fram med denna anspråkslösa maskin. Så nu för tiden låtsas jag att jag är Ryan Gosling i Drive för att krydda till det lite. Det funkar ganska bra även om det kan vara svårt för er att se några likheter i både person och bil. Men med lite fantasi funkar det mesta!

Äkta vara

Ungefär så här yvigt och fint var det röda håret

Igår på väg hem från jobbet såg jag en äldre man med långt hår och en stor päls (man lade märkte till honom om man säger så) och idag åkte jag förbi en man med knallrött hår ända ner till rumpan. Detta fick mig att tänka på att det finns människor som vill sticka ut som riktiga original. Själv har jag kämpat med att vara så normal som möjligt sen jag föddes. Jag gillar det inte, det är ju aptråkigt egentligen, men jag kan inte göra nåt åt mig själv. Men det måste vara både roligare och enklare att vilja vara annorlunda. Och alla vill ju ha original på sina prylar, men det är inte många som vill eller vågar vara ett original själv, det får bli dagens fundering.

Snyggt som tusan!

Åh, en plyschsoffa, det skulle vara nåt det! Så snyggt med lila och grönt, och soffan i senapsgult ska vi inte tala om. 

Softa med barn, kanske kan funka!

Idag är en sån där schysst dag utan planer. Vi har haft besök över helgen av våra sköna vänner från Norrköping. Vi har mest ätit, druckit vin och spelat kort. Jag vann såklart! Barnen verkar nöjda och är för ovanlighetens skull lugna efter alla vilda lekar. Vi får se om det håller i sig, då ska jag passa på att kolla lite serier. Det är ju inget man gör bara så där mitt på dagen när man är upptagen av att ha barn. Men idag kanske!

Rått

Vi är ute i den råa luften för att låta kottarna springa av sig. Det positiva är att man kan låtsas att man är på den engelska landsbygden. Men det är faktiskt det enda positiva jag kan komma på med att vara ute idag.

Ligga på sängen

Jag och V ägnar oss åt att ligga på den bäddade sängen med en bunt tidningar. Det är ett starkt barndomsminne för mig, det här att jag och mamma kunde ligga på sängen mitt på dagen och läsa.
Att ligga på sängen (absolut inte i) mitt på dagen är verkligen en underskattad lyx, jag ska försöka klämma in det oftare. Det viktiga för att det ska bli rätt känsla är att man är påklädd och att sängen är bäddad. Annars blir det bara som att man ligger kvar och latar sig med en lång sovmorgon. Det kan ju också vara trevligt, men det är inte samma sak.
Jag läser DV mode och stöter på en liten intervju med en tjej som gör väskor av krokodiler, ormar och ödlor. Till väskorna får man en överdragsväska om det regnar, för krokodilskinn tål inte vatten. Dessutom får man en väskhängare också, för en sån där väska får man inte ställa på golvet.
Känns verkligen praktiskt, framåtsträvande, effektivt och sympatiskt. Tur att de i varje fall bara görs med vegetabiliska färger!

Kort romans eller äktenskap?

Alla måste väl ha gått och funderat på hur det gått mellan mig och min crosstrainer? Det började tidigt i höstas och just då var man väl spänd på om nyförälskelsen skulle hålla i sig eller rinna ut i sanden. Jag sa upp mitt gymkort för att helt kunna ägna mig åt crosstrainern och jag måste säga att vårt förhållande har varit stabilt. Inte av det passionerade och intensiva slaget, men det har lunkat på i regelbunden takt. Vi har setts två gånger i veckan och precis nu har vi kommit fram till att ses varannan dag fram till sommaren.

Antingen funkar det eller så blir vi vansinnigt trötta på varandra. Hur det än blir tycker jag absolut att vi avancerat från romans till äktenskap, och det känns väldigt bra.

Dagens visdom

Snygg bild med bra mening tycker jag. Allt handlar väl egentligen om kommunikation, gör det inte? Just att säga vad man känner utan att bry sig så mycket om vad folk tycker är väl något alla önskar sig kunna göra.

Djungelfeber

Herre gud, har ni sett vad som pågår på kanal 5 just nu? Ett program som handlar om blonda tjejer som placeras i den djupa djungeln. Den som bäst klarar vistelsen vinner ett pris av något slag. Om en minut kommer jag stänga av och gå och lägga mig. Jag har aldrig hört mer skrik i mitt liv, och då jobbar jag ändå med barn OCH har två söta gaphalsar hemma.

Kvällsaktivitet

Det här händer i vår säng: Jag gnäller på att det är jobbigt att ta bort nagellack. Min man säger att han är skitbra på det. Han gör det jämt på V.

Han börjar arbetet och inser snabbt att det är mycket jobbigare på mig som inte har små, små barnhänder med ännu mindre pyttenaglar. Han får en mycket liten fläck nagellack på sitt finger och här någonstans blir det lite för mycket för den kladdrädda stackaren. Hur som helst tog han sig igenom uppdraget och jag är honom evigt tacksam. Godnatt från oss!

Vårfeber

Åh, snart börjar den där tiden då alla i Sverige springer på byggvaruhus för att inreda balkonger och trädgårdar. Då allt helt plötsligt blir lite trevligare, då vi själva helt plötsligt blir lite trevligare.

Summering helt enkelt

Bästa med idag:
Rolig jobbdag!
Kvällsmöte som faktiskt var effektivt och positivt!
Morgonpasset, alltid lika skönt att skratta högt för sig själv i bilen!
Komma hem till en tallrik korvstroganoff, gott som  tusan!

Sämsta med idag:
Att jag har jägarns ont i min ena arm av obestämd anledning.
Att jag just nu ser att det är torkat snor på skärmen när jag skriver.

Ny blogg

Oj så förvirrat det blev här ett tag. Jag fick ett infall igår och startade en ny blogg, en ren yrkesmässig blogg. Men presentationen för den hamnade här också av någon anledning, nu är allt dock återställt igen! Ni som jobbar med barn, titta gärna in fokusforskola, ni andra kan bara hänga kvar här!

Solig start

Måndag, ska man gilla måndagar? Vissa har ren ångest och vissa känner lycka över att en ny, spännande vecka har börjat. Jag hamnar antagligen lite mittemellan. Måndagen tar sig för varje timme tycker jag, den jobbar sig sakta uppåt på lyckostegen, om jag får lov och bli lite poetisk.

Idag har väl ungefär 89% av alla uppdateringar inom sociala medier handlat om våren, så jag ska inte tjata om det. Men ändå, fasen vad nice att hämta barnen i solen och hänga på gården med grannar. Det är ju precis detta jag saknade så mycket när vi bodde i hus. Det kravlösa hänget!

Bra söndag

Hur ska man beskriva den här dagen utan att låta som en sån där bloggare där allt är tillrättalagt till max? Det blir svårt när man tittar på bilderna. Perfekt väder, vårrusiga barn, mys med släkten och en snygg man. För att balansera lite kan jag avslöja att barnen var lite väl vilda. De var de enda barnen ute som tog sats och slängde sig i alla lerpölar de såg i parken. Synd att jag inte tänkte på att knäppa av några bilder på geggiga barn och tvättmaskinen som gått varm i några timmar nu. 

Jag lämnar...

min andra Justin hemma och drar på tjejkväll! Tänk att O är så kvick på att snappa upp allt jag säger och direkt börjar dra håret framåt så fort jag sagt att jag inte diggar det. För det här med hans nya frisyr fixade han faktiskt utan min hjälp...

Vanlig lördag

Igår slutade vår napptokiga kotte med just nappen. Det blev spontant eftersom vi inte hittade några nappar helt plötsligt. Men efter lite skrik och gnäll gick det bra att somna ändå.

Tyvärr har jag idag märkt en baksida med denna nya nappfria period. Hon har börjat peta näsan istället. När jag sa till henne nyss så skrattade hon bara åt mig. Då kände jag att det var dags för lite tuffare tag, jag hotade med tomten. Jag sa att tomten ser allt hon gör.
- Nehej, han ligger och vilar, svarade V. Men när jag sa att det var sant att han kunde se att hon petar i näsan så slängde hon sig ner på kudden och började storgråta. Då fick jag dåligt samvete och la min hårdare sida på hyllan.

Nu är vi vänner igen och V ligger och slår mig på brösten.
- Du har tuttar! Du har tuttar! retas hon.
- Aj, du får inte slå mig!
- Jag slår inte, jag hamrar bara lite på dem.
- Okej.

Vaknade med Justin

Justin Bieber kom just upp ur sängen. Min man har sovit så gott under sin sovmorgon att han vaknade med allt hår framåt. Säg mig, hur kan någon tycka att den här framåtkammade frisyren är het?

Fulmusik utan ursäkter

Idag på väg hem i bilen diggade jag till en gammal Pink-låt. Vi alla har väl någon fulmusik som vi gillar i hemlighet, visst är det så? Pink är min fulmusik som jag inte har några ursäkter för. All annan musik som är tvivelaktig har jag så bra anledningar att lyssna på. Det kan vara låtar som är bra klubbmusik, bra att träna till eller bra att köra bil till. Pink står över alla de där ursäkterna, hon är min ultimata fulmusik som jag skäms över med gott mod.

Den där kvinnodagen

Imorse gratulerade tydligen Malou alla kvinnor på den internationella kvinnodagen. Malou, den här dagen är inte att förväxlas med mors dag, då en gratulation verkligen kan vara på sin plats. Nej, den 8 mars innebär att vi varje år ska uppmärksamma att kvinnor fortfarande inte är jämställda männen. I något land. Överhuvudtaget! Det är galenskap att vi inte kommit längre och det är sorgligt att ens behöva ha en dag som ska göra oss uppmärksamma på detta globala problem. Man kan säga mycket rörande den internationella kvinnodagen, men man säger inte grattis.

Lax och genus

V med den rosa muggen

Jamen, är det en matbild nu igen? Ja, faktiskt. Mitt liv är inte mer spännande än så under vardagarna. På morgonen sätter jag mig i bilen och åker till en förort långt borta. Sen gör jag saker hela dagen som jag inte kan berätta om eftersom jag har tystnadsplikt. Sen sätter jag mig i bilen och hämtar mina söta ungar. Väl hemma blir det i bästa fall en så här god middag.

Idag slängde jag ihop basilika, olivolja, vitlök och parmesan som jag geggade ut på laxfiléer i en form. Sen myste de i ugnen i 20 minuter på 225 grader. Under tiden kokade jag ris, smörstekte sparris och rörde ihop en sås av matyogurt, flingsalt, svartpeppar och honung. Sen var det bara att hugga in. Och som vi åt! Barnen var helt tokiga och började till och med bråka om de sista smulorna. Vi hade så trevligt så, ända tills V berättade att hon vägrade dricka ur den gröna muggen. Hon skulle ha den rosa, för det är en tjejfärg. Då satte jag i halsen.

Nu har jag kommit över den värsta chocken. Missförstå mig inte, jag diggar också rosa. Men det värsta jag vet är när man ska ha etiketter på allt. Kan vi inte bara få vara ifred, vi människor?

Säkert kort

Eftersom mina kottar ätit som små, små myror den sista tiden lagade jag pasta till middag. Det brukar sällan misslyckas, tycker både jag och barnen. Idag blev det pasta pomodoro med massor mozzarella och parmesan. Gott och enkelt!

PS Det här tycks mer och mer likna en matblogg, inte för mina färdigheters skull, men för att jag tycks föredra att fota mat. (Men det är ingen matblogg.)

Lärdomar

Det positiva med att vabba mycket är att man lär känna sina barn bättre när man måste umgås från morgon till kväll. Idag har jag till exempel lärt mig vad O önskar sig mest i världen: Fred på jorden, att hela världen är gjord av glass och att det inte skulle finnas sprayfärg så att ungdomarna kunde klottra.

V känner jag bättre efter idag då jag lärt mig att hon föredrar hundgodis. Hon satt så tyst och nöjd i vagnen att jag var tvungen att kolla hennes status lite närmare. Då såg jag att hon satt och knaprade på en torkad leverbit. Mums. 

Hemma i köket

Tro det eller ej, men av 300 vattkoppor var det fortfarande en som inte torkat imorse. Så vi kör rekordlång vab här, inte så bra för pengarna eller barnens energi. Eller för min energi för den delen. För jag har gått loss i köket. Först blev det sockerkaka och sen piroger. Jag har aldrig gjort piroger. Jag upptäckte precis i slutet av degknådandet att vi inte hade någon ättiksprit hemma. Så jag fick improvisera lite vilket resulterade i en deg som föll isär. Så fort man nuddade den till och med.

Men det mesta har ju något positivt med sig också, så även när det kommer till piroger. Fyllningen blev himla god, spenat, fetaost och champinjoner. Tror ni barnen åt? Nej, det var väl att hoppas på för mycket. Synd om dem, nu får mamman sätta i sig hela kakan själv då till efterrätt!

Om 100 år

Har ni tänkt på att alla filmer som ska gestalta framtiden i någon form, har en ganska likande bild av hur det ser ut om några 100 år. Oftast är det så att det är mörkt och kallt, det är konstgjort, människor går runt i likadana dräkter och kör flygande bilar. Det roligaste av allt är när dessa filmer ska föreställa världen 20 år fram i tiden, det blir ju så väldigt trovärdigt då. Eller inte.

Jag tror det var i förra veckan som de diskuterade framtiden i Morgonpasset. De pratade med någon vis man om att det man trodde skulle hända i framtiden, för kanske 50 år sedan, faktiskt stämmer ganska bra med hur vi lever nu. Man trodde till exempel att allt skulle styras med datorer och att man skulle kommunicera via dem. De skulle spotta ur sig långa pappersremsor med viktigheter, för det där med det papperslösa samhället, det hade man inte riktigt prickat in.

Men tänk om vår syn på framtiden idag skulle stämma in lika bra, det skulle vara väldigt deppigt. Möjligtvis skulle jag kunna gå med på flygande transportmedel och glassiga dräkter, men sen får det vara bra.

Söndagsplock

Idag rensar vi garderoben, bakar kladdkaka och matar änderna. Jag tror att vi hade med oss ungefär ett kilo bröd. Jag hoppas inte att de här fåglarna kör LCHF, då har vi sabbat deras diet ganska kraftigt.