Min telefon har blivit tokig så inlägget jag skrev för ett tag sen har försvunnit och jag vet inte om jag någonsin får återse det. I väntan på det kom jag att tänka på en helt annan sak.
När jag gick min lärarutbildning läste jag in flera kurser samtidigt vissa terminer, eftersom jag hatade att vara pank och ville bli klar snabbt och börja jobba. En kurs handlade om hur man leder professionella samtal och arbetar lösningsfokuserat. Väldigt intressant kurs, men främst den roligaste tiden jag spenderat på Lärarhögskolans seminarier. Det berodde mest på den grupp jag kom att ingå i. Vi var en brokig skara: En manlig ingenjör med långt blont hår och brett södersnack, en hårfrisör med åttiotalsstil och mycket smink från Upplands Väsby, en polsk äldre kvinna som vi aldrig förstod och en jurist från Göteborg/Kurdistan. Och så jag såklart. En snart trettioårig tjej, som skulle gifta sig till sommaren, pluggade till körkortet och jobbade extra som lärare. Förutom att gå dubbla kurser på Lärarhögskolan då.
Vi hade så jäkla kul! I alla fall jag och de två förstnämnda. De andra dök sällan upp när vi skulle till att jobba hårt, så det blev lite konflikter där, som det alltid tycktes bli på alla dessa grupparbeten. Hur som helst, jag saknar dessa två roliga typer! Det är så härligt när man tvingas ingå i något sammanhang man inte valt och så bara klickar det. Just det här att alla är så olika men ändå hittar varandra och accepterar olikheterna. Åh vad jag saknar det grymt roliga just då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar