Jag har så svårt för människor som vill förmedla den perfekta fasaden. Jag blir nervös av såna människor, dels för att jag vet att de ljuger (antagligen både för sig själva och andra) men också för att de får mig att känna mig ganska värdelös. Dessa människor stöter jag på då och då. Ibland i verkliga livet och ibland i bloggar och på Facebook. Just de sociala medierna har ju tyvärr fått den här gruppen av människor att öka och putsa till fasaden ännu mer. Varför finns det här behovet egentligen? Är det en inre önskan om hur man vill att saker ska vara, och så vågar man inte möta hur det verkligen är? Kanske det är tävlingsinstinkten som ställer till det, man vill helt enkelt vara lyckligast? Jag vet inte säkert, för jag tycker att jag är ganska långt från det här fenomenet personligen. Jag överdriver snarare åt andra hållet när jag pratar med kompisar. För jag vill faktiskt bjuda på lite misär så att andra kan känna sig lyckligare i jämförelse. Jag tycker att det är ett bra sätt att vara generös på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar