Jag kom precis hem från ett möte i en skola här i närheten, tänk att O är så stor nu att han ska bli skolbarn i höst! Det som slog mig när jag satt där och lyssnade är att i jämförelse med förskolan så är den svenska skolan ganska efter. Alltså generellt, det finns ju både bättre och sämre förskolor, liksom skolor. Men i takt med att skolan blir mer och mer resultatinriktad utarmas den faktiska kunskapen. Den som innebär förståelse, sammanhang, utveckling och kritiskt tänkande.
I förskolan sker andra sorters förändringar, sådana som innebär ännu större fokus på lärande. Det lärande som baseras på lust, barnens erfarenhetsvärld och som tydligt går från konkret till abstrakt. Dessutom hamnar lärandesituationerna i sammanhang som är tydliga och relevanta för barnen. Om man frågar barn vad de har lärt sig just idag så svarar de ofta "ingenting!". Men sanningen är att de har lärt sig massor, men inte märkt det för att processen varit lek- och lustfylld. Dessutom är det så inrotat i oss alla att man bara lär sig genom formella metoder, som att sitta och skriva och läsa. Men den kunskapen vi får genom att någon trycker in den i våra huvuden, sådan kunskap som vi kanske bara lär oss att rabbla upp, den grundar sig inte på förståelse. Och då har vi ju egentligen inte lärt oss så mycket mer än att rabbla.
Det är just denna ytliga kunskap som jag tror att skolan tenderar att syssla med fortfarande. Förskolan däremot ligger i framkant, där sysslar de professionella pedagogerna med sådant lärande som ger verklig förståelse. Förskolans betydelse för kunskap och utveckling är otroligt viktig, ibland avgörande. Ändå envisas de flesta av oss att fortfarande kalla förskolan för dagis. Det är väl ändå lite märkligt, tycker ni inte?
5 kommentarer:
Tråkigt om svenska skolan inte är bra!
Anledningen till att många säger "dagis" om förskolan beror nog dels på att det är lättare att säga och dels på det faktum att förskolan trots allt har som huvuduppgift att passa barn så att deras föräldrar kan jobba. Om sen förskolan samtidigt kan lära barnen saker är ju det jättebra. Men i reformen till förskola tycks vissa förskolor tro att barnpassningen inte är huvuduppgiften längre utan har börjat stänga hela eller delar av dagar och om reformen till förskola får ett sådant resultat är det ju inte bra. Jag brukar få lite förvånade reaktioner när jag försöker vara "duktig" och säga förskola, så min känsla är att det kommer att dröja länge innan alla föräldrar tagit till sig detta begrepp.
Först och främst: Förskolan blev en skolform helt nyligen. Vår främsta uppgift nu är att syssla med lärande och utveckling. Omsorgbiten finns inte längre med i vårt uppdrag. Alltså, dagis hade som uppgift att passa barn så att folk kunde jobba. Förskolan är inte längre till för föräldrarna utan finns nu för att barn ska lära sig saker. Det är ju en väldigt stor skillnad på syftet med dagis och förskola, så det är intressant att du tar upp det! Många som inte jobbar inom förskolan förstår såklart inte skillnaden. Det behövs säkert en tydlighet i samhället om vad förskolans uppdrag är nu för tiden.
Alla förskolor har stängt några dagar per år och stänger tidigt en gång i månaden. Det är mycket bra, då vi inte har andra möjligheter till att planera, fortbilda oss och reflektera tillsammans.
För det andra: Alla i Sverige lyckas ju säga öppna förskolan, som är ännu längre att säga än förskolan, så det beror nog inte på att det är krångligt att säga :) Men jag håller med om att det kommer ta lång tid för utomstående att förstå vad förskolan sysslar med och att det inte finns några likheter i teorin mellan förskola och dagis. Jag gör mitt bästa genom att berätta om mitt yrke, och att alltid, alltid säga förskola :)
Men det är ju helt galet att förskolan inte längre ska skapa möjligheten för båda föräldrarna att jobba! Då har man ju i smyg tagit bort den viktigaste jämställdhetsförutsättningen! För det är väl inte en alltför långsökt gissning att det är fler kvinnor än män som får ta barnen när förskolan plötsligt håller stängt. Det är otroligt stressande gentemot arbetsplatsen att försöka heltidsjobba när man egentligen inte kan det. Det dröjer väl inte länge förrän även vi i Sverige föder lika få barn som i övriga Europa.
I fredags var mina barns förskola stängd, då var jag hemma, det är nog första gången på fem år. När vi var i parken träffade vi bara pappor från förskolan som var där med sina lediga barn. Så jag tror att det är väldigt blandat faktiskt. Sen är det så att om en familj absolut inte kan ordna annan barnomsorg två dagar per termin så sätter man in vikarier som tar hand om barnen. Det här är inget nytt, jag gissar att denna struktur har funnits säkert de senaste 10-15 åren och något problem med barnafödandet har vi ju verkligen inte :) Se det som något positivt, förskolan står för en helt annan kvalitet än dagis. Dagis var bara förvaring och inte till för barnen. En bra förskola lägger grunden för ett livslångt lärande. Äntligen tar man forskning om lärande på allvar och förstår att förskolans roll är väldigt viktigt för hur det sen går i skolan och resten av livet.
Absolut, jag håller med dig, hoppas du inte tror något annat. Men det har varit på tapeten, bl.a. i media, att det blivit ett problem att många förskolor är stängda för mycket och att det inte är förenligt med lagen. Det tyder väl på att det måste finnas något slags ansvar kvar som handlar om barntillsyn (och inte bara lärande). Sen tror jag problemens grad varierar från förskola till förskola.
Skicka en kommentar