Bakdags

Jag är själv med barnen ikväll, så fast att jag är ganska slut måste jag ju hitta på lite roliga aktiviteter. Vet dock inte om det var en jättebra idé att baka med min grötiga hjärna, vi glömde ha i ströbröd i sockerkaksformen...

Som tur är har jag sålt in konceptet korv med bröd på fredagsmyset, den middagen borde jag kunna hantera idag!

Skilsmässa hos Malou

Filmen Kramer vs. Kramer

Jag har tittat på Malous program på tv4 två dagar i rad nu. Det är någon slags skilsmässovecka, och alla möjliga personer är där och pratar relationer. Någon berättade nyss en historia som jag själv tänkt på. Hon har skrivit en bok om att vara skilda på låtsats, och lever själv så. Det går ut på att leva varannanveckasliv fast att man fortfarande lever ihop hela familjen. Småbarnsåren är sjukt slitiga, det vet de flesta. Det blir mycket fokus på vardagssaker och att få familjen att flyta, mindre tid till romance eller sig själv. Därför har jag ibland tänkt att man borde få mer utrymme för egentid om man delade upp det som om man var skilda. Ena veckan tar man hela baletten och nästa kan man chilla och göra det man vill.

Just i mitt fall blir dock detta lite svårt eftersom jag har ett jobb där flex-tid inte existerar. Men tanken är ganska bra tycker jag, det är dessutom ofta lättare att rodda när man bara har sig själv att gå till. Man börjar liksom inte förlita sig på att den andra ska göra saker som kanske ändå inte sker. Det kan nog också vara en grymt effektiv metod om man lever med någon som inte driver familjen framåt och är lika aktiv som en själv. Nu gäller detta inte mig, för min man har blivit väldigt jämställd sedan vi fick våra kids (jag är inte ironisk!). Ja, det här får vi fundera vidare på tycker jag!

Fredagsmorgon

http://open.spotify.com/track/3Osd3Yf8K73aj4ySn6LrvK

Jag lyssnar på den här och tänker lite här i sjuksoffan. Ibland när man är i en miljö så kan man känna att den inte är god. Den är negativ och inte trevlig alls. Man kan mäta det på olika sätt. Ett sätt är, att när man nyser så säger ingen prosit. Det kan tyckas vara en löjlig indikator, men när man är någonstans och minst fyra människor har chansen att säga prosit på någons nysning men inte gör det, då är det kallt där. Jag kan absolut erkänna att jag inte alltid gör det, speciellt min man stör sig på det, men alla måste ju bidra och göra det ibland i alla fall. Här hemma finns det mycket kärlek idag, V säger -Prosit! var femte minut till mig. Och hon visar inga tendenser på att ge upp, fastän jag är superförkyld och förmodligen kommer fortsätta nysa med samma intervall hela dagen.

Den roligaste kursen

Min telefon har blivit tokig så inlägget jag skrev för ett tag sen har försvunnit och jag vet inte om jag någonsin får återse det. I väntan på det kom jag att tänka på en helt annan sak.

När jag gick min lärarutbildning läste jag in flera kurser samtidigt vissa terminer, eftersom jag hatade att vara pank och ville bli klar snabbt och börja jobba. En kurs handlade om hur man leder professionella samtal och arbetar lösningsfokuserat. Väldigt intressant kurs, men främst den roligaste tiden jag spenderat på Lärarhögskolans seminarier. Det berodde mest på den grupp jag kom att ingå i. Vi var en brokig skara: En manlig ingenjör med långt blont hår och brett södersnack, en hårfrisör med åttiotalsstil och mycket smink från Upplands Väsby, en polsk äldre kvinna som vi aldrig förstod och en jurist från Göteborg/Kurdistan. Och så jag såklart. En snart trettioårig tjej, som skulle gifta sig till sommaren, pluggade till körkortet och jobbade extra som lärare. Förutom att gå dubbla kurser på Lärarhögskolan då.

Vi hade så jäkla kul! I alla fall jag och de två förstnämnda. De andra dök sällan upp när vi skulle till att jobba hårt, så det blev lite konflikter där, som det alltid tycktes bli på alla dessa grupparbeten. Hur som helst, jag saknar dessa två roliga typer! Det är så härligt när man tvingas ingå i något sammanhang man inte valt och så bara klickar det. Just det här att alla är så olika men ändå hittar varandra och accepterar olikheterna. Åh vad jag saknar det grymt roliga just då!

Bolibompasoffan

Det absolut skönaste med dagens slut är att lägga sig i soffan med kottarna framför Barnkanalen. Middagen är avklarad och det är helt okej att bara ligga och stirra slött på vad som helst. Bolibompatyperna känns härligt bekanta och trygga, inte bara för barnen. 

Man vet att det om en stund är läggdags för småttingarna och att nästa softa stund i soffan börjar då. Den när man kan slötitta på tv:n och datorn utan att någon avbryter. Man kan också göra viktigare saker och veta att hjärnan klarar att hålla fokus i mer än fem minuter. Kvällarna är nog den bästa tiden på dygnet för mig. Synd att de är över så snabbt bara, särskilt för mig som är så kvällstrött! 

Serierna man växte upp med

Jag var så engagerad i dessa tv-serier när jag var tonåring. Inte ett avsnitt missade jag och karaktärer och händelser nöttes i skolan dagen efter. Dylan, Brandon och vad nu karaktären hette i "Mitt så kallade liv", de var ju så heta. Och vi ville alla ha samma frisyr som Brenda. Ja, tills hon blev en bitch då.

Lite visset här

Jag och V är hemma. Hon har feber och jag är superförkyld. V tog visst min telefon och fotade lite till imorse ser jag nu. Hon har även gett sig in i kortfilmsbranschen, tyvärr blev det inte jättemycket användbart material den här gången.

Jaha, det blir väl inte roligare än så här. Tur att jag inte har några större planer än "Karlsson på taket" på Oscarsteatern, i helgen. Något mer orkar jag nog inte helt enkelt.

Relationer

Något av det bästa jag vet är filmer som inte handlar om så mycket mer än relationer. De får gärna vara av den typen som flätar ihop olika personöden eller tidsperioder. Eller bara fyllda av dialoger och karaktärer. Så relationer och rysare verkar vara grejen för mig, undrar vad det betyder?

Fiskmiddag

Jag kan ibland känna en liten stress över att två middagar i veckan bör bestå av fisk. Därför är jag nöjd med den här rätten som är både enkel att laga och mycket ätbar. Tonfiskpasta. Jag har, förutom de två självklara ingredienserna, gurka, sockerärter, majs, kapris, pickles, oliver och ägg i skålen den här gången. Efter att jag serverat barnen kladdade jag i creme fraîche, dijonsenap, citron, salt och peppar.

Zara barn

När jag var liten var jag smått besatt av saker i miniatyr, som möbler till Barbiehuset eller dockskåpet. Jag önskade då att jag hade en trollstav som jag kunde förminska vårt möblemang med, så att jag skulle kunna stoppa in allt i mitt dockskåp. Nu önskar jag mig istället en trollstav som kan göra kläder större, för Zara barn vill jag klä mig i! Så grymt fina saker att jag nästan börjar gråta lite.

Målande

När jag var 21 år kom jag in på en konstutbildning på en folkhögskola. På schemat stod måleri, kroki och foto, typ hela dagarna. Det var ett intressant år kan man säga. Många roliga, intressanta, konstiga personligheter. Och väldigt intensivt känslomässigt, kommer jag ihåg att jag tyckte då. När året var över tyckte jag att det var så skönt att ingå i mer normala sammanhang.

Sedan dess har jag ganska svårt för flum och excentriska personer. Det känns som att det bara är ett spel. De vill förmedla ett djup, men det är egentligen bara yta. Men själva målandet är en skön aktivitet, som egentligen inte kräver något flum. Tyvärr har det inte blivit mycket tid över till penslarna sen kottarna kom. Men det kanske blir bättre med den saken när vi flyttar och jag inte måste styra upp ett helt hus!

På tal om film

Det här är en av mina bästa! Allt är så bra, skön stämning, Kevin Bacon, bra karaktärer och lagom otäckt. Min hubbie vågar inte se rysare, som är min favoritgenre, men denna diggar han! Så när jag vill bli lite skrämd får jag sätta på den här filmen om han är hemma.

Kevin Bacon är förresten en favorit han med. Han verkar så skön. Han lever typ i det längsta äktenskapet Hollywood har skådat och har varit hemmapappa medan frugan gjort karriär. Det lär ju inte hända för ofta over there, eller hur?

Varje dag samma sak?

Det känns som att det bara rullar, samma sak varje dag. Det blir liksom svårt att hålla isär dagarna och veckorna. Jag vet inte om det direkt är dåligt eller bra? Men om man inte vill att det ska kännas som måndag hela veckan, hur gör man då?

Klockor

Nu borde jag väl skriva en rubrik som: "ursnyggt" eller "Snyggt i tiden". Men det blir bara klockor rätt och slätt. Dessa är sköna tycker jag, kanske får tillfälle att byta ut min billiga från Ur & Penn snart?

Paket i brevlådan

Idag kom mitt efterlängtade paket! Det tog bara en vecka den här gången, och ingen tull heller! Fantastiskt prisvärt, 1000 pix för allt detta.

Förresten måste jag erkänna en sak. I helgen övergav jag mitt mineralsmink och köpte en grymt bra bas från Kanebo. Ibland blir man bara sugen på en nystart, så jag slog till på Sensai total finish som funkar som både puder och foundation. Tyvärr kostar väl bara själva refillen 400 kronor, men resultatet blir fantastic!

Kvällsdans

http://open.spotify.com/track/7tp6kUwoTCmWzkH21hXulO

Jag och kottarna har precis gjort en liten dans från soffan, som mest fokuserade på att röra händerna på olika sätt. Vi gick in för det lika hårt alla tre, de diggar låten lika mycket som jag!

Eftermiddagen

Vi har varit på Östermalm och hälsat på kompisar. Vi kände att vi ville göra dem en tjänst och dyka upp med vår orkanfamilj. Efter vårt invirvlande tycker de nog nämligen att de har det ganska lugnt och skönt med bara en liten bebis att ta hand om.

Nu ska jag vara lite höstmysig och helylle och göra soppa, det behöver nog min hals.

Jaha, nu åkte visst röda cashmeren fram igen!

Fint med mörkt duvblå matta och slitet satsbord i mörkt trä.

Så fint skåp som målats om och fått fina läderremmar som handtag.

Stolar i olika färger och gott fika!

Söndag

Idag passar det väl fantastiskt bra med lite inredningsinspiration? Det känns som att man är extra benägen att boa in sig på söndagar. Kanske det är för att något slutar och något nytt är på väg. Precis som efter sommaren, när hösten kommer och man vill byta ut och göra om.

Hemmafest

Det blev ingen restaurang med klubbor, det blev Texas Burger istället. Efter vår intensiva och goda familjemiddag, där båda barnen absolut skulle trängas på varsin sida om mig och kladda, släpptes jag av hos min vän som fyllt år nyss.

Det blev en helkväll hos honom, jag hittade en ny bekantskap som jag kunde regera Spotify med. Så idag är det trötta ben och ond hals som gäller.

Lördagsmys

När jag var liten kommer jag ihåg det som att vi åkte in till stan varje lördag. Där följde jag med mamma i olika butiker och så gick vi på café. Därför tänkte jag att det vore mysigt att göra detsamma med O. Vi åkte dock inte till stan, Skäris fick duga. O var snäll och stod ut i klädaffärerna och efter det satt vi med vårt fika och tittade på folk. Det brukar inte funka så bra att hänga i gallerior med mina ungar, att det gick idag kan ha att göra med att O skulle få köpa en bil han sparat till.

Nu hänger vi i lekparken och planerar var vi ska åka och äta ikväll. O vill bara gå till ställen där han får klubba (alltså pizzeria), vi tycker att han fokuserar på lite fel saker just där.

90-talet i en liten musikbox

http://open.spotify.com/user/celinkan/playlist/624v7F4PoE1jmnNeAwLmuT

Idag när jag tränade bestämde jag mig för att köra den här listan. Jag älskade Eurodisco  under en stor del av 90-talet. Först med Snap och Rhythm is a dancer, och sen avslutades allt med Bailando, som egentligen kanske inte kvalar in i kategorin?

Efter Snap uppstod dock ett längre uppehåll. Först intog svensk punk min freestyle, med Asta Kask, Strebers och Charta 77. Detta gick förhållandevis snabbt över till Nirvana, Pearl Jam och resten av Grunge-gänget. Eurodisco-uppehållet avrundades med Blur, Oasis och Radiohead. Sen var jag tillbaka i techno-träsket för något år till. Där ingick då till exempel Bailando. Så denna lista tar mig tillbaka till tonårsdiskona, stränderna på Mallis och Cypern och studentskivorna. Härlig nostalgi och bra beats att trampa på crosstrainern till!

Då åker jag...

... till gymmet i mitt nya skärp och armband. V har styrt upp min stil idag.

Hjärnan på ett barn

Från Gröna Lund, O lyckas verkligen gå in i rollen här, tycker jag.

Mina barn slutar aldrig att överraska mig. De har så många smarta funderingar och lär sig så mycket hela tiden. Tänk om vi skulle ha hjärnor som lärde sig så snabbt och utvecklades så mycket som de gör på barn, under hela livet. Vilka supermänniskor vi skulle bli!

På tal om funderingar, igår frågade jag O om han kommer ihåg att han för ett år sen önskade sig ögon i nacken.
-Nej, det har jag aldrig sagt! svarade han surt. -Jag skulle aldrig vilja ha ögon där, då skulle man få snor i nacken. För mellan ögonen sitter ju näsan.

Räkfest

Då kör vi på räkorna, i sann fredagsanda! Idag har vi en extra rinnig brie och lite annat. Jag ska kolla på Idol och chilla. Det finns verkligen ingen dag som är lika bra som fredagen, eller hur?
Imorgon är jag på banan igen, då blir det födelsedagsfest bland annat!

Paparazzibilder

V högg min telefon imorse och gick bananas med kameran. Jag såg för en stund sen att jag säkert hade fått 30 nya bilder. Nu har jag raderat flertalet kan jag säga. Jag tyckte liksom att hon gick lite för långt när hon brände av 13 foton på sin pappa på toa. Nånstans får man ju dra sin gräns, särskilt när man har en blogg. Och där nånstans går nog min.

Är det fredag?

Ja, men det är ju fredag! Så jägarns skönt, jag firar det med en låg hästsvans.

Summering

Mingel och mingel, alltid kul. Jag var dock så trött efter tungt jobb så jag åkte redan innan festen drog igång på riktigt. Lagom mycket människor och ett helt rum fullt av cigarrer. Fast dörren dit in var låst, tyvärr.

Jag blev lite snål på hemvägen och valde tuben framför taxi. Jag gillar verkligen inte att åka kommunalt. Det är som om man en kort tid tvingas bo med ett stort gäng människor man aldrig tidigare mött. Någon sitter och käkar sin kvällsmat, någon sminkar sig och så kommer det alltid på minst en påtänd typ. Då blir jag nervös. Jag kollar i smyg, för att försäkra mig om att jag är utom fara. Sen tittar jag snabbt bort om det blir nära till en ögonkontakt. Detta gäller alltså inte beskedliga människor som det är allmänt synd om. Jag är ju inte hjärtlös, snarare tvärt om, om jag får säga det själv. Jag hjälper gärna de som ber om hjälp och pratar med de ensamma som bara vill att någon svarar. Men som den vän av ordning jag är har jag väldigt svårt för de där störiga typerna. Därför åker jag helst taxi. När jag inte är för snål då.