O var inte heller nån muntergök vid matbordet. Han var sur för att han har så dåligt minne. Han sa att han inte kommer ihåg nåt från när vi var i Grekland för tre år sen. Jag sa att det är helt normalt att inte komma ihåg saker från då man var två år gammal. Då svarade han tankfullt att han i alla fall kommer ihåg att vi bodde nära poolen och att det stod 71 på vår hotelldörr. Ja, det är ju också helt normalt, eller?
En blogg om händelser i livet i allmänhet och saker jag gillar i synnerhet
torsdag 3 november 2011
Trotsåldern i ett nötskal
Det blev lax, potatis, broccoli och romsås till middag. V har nog aldrig ätit den såsen förut men verkade älska det. Hon slevade på massor, säkert åtta gånger, tills jag var tvungen att stoppa för att spara några droppar åt den sena pappan. Hon åt och åt och åt, tills den sista tuggan skulle in. Då började hon skrika att hon absolut inte skulle ha sås och att det inte var gott. Tvärvändning alltså, och så ser mycket av tiden med en tvååring ut. Tur att de är så gosiga och roliga mitt i allt det där i alla fall.
Etiketter:
barn
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Söt bild på sur V!
Ja det är tur att de är så söta också!
Skicka en kommentar