Jag lämnar...

min andra Justin hemma och drar på tjejkväll! Tänk att O är så kvick på att snappa upp allt jag säger och direkt börjar dra håret framåt så fort jag sagt att jag inte diggar det. För det här med hans nya frisyr fixade han faktiskt utan min hjälp...

Vanlig lördag

Igår slutade vår napptokiga kotte med just nappen. Det blev spontant eftersom vi inte hittade några nappar helt plötsligt. Men efter lite skrik och gnäll gick det bra att somna ändå.

Tyvärr har jag idag märkt en baksida med denna nya nappfria period. Hon har börjat peta näsan istället. När jag sa till henne nyss så skrattade hon bara åt mig. Då kände jag att det var dags för lite tuffare tag, jag hotade med tomten. Jag sa att tomten ser allt hon gör.
- Nehej, han ligger och vilar, svarade V. Men när jag sa att det var sant att han kunde se att hon petar i näsan så slängde hon sig ner på kudden och började storgråta. Då fick jag dåligt samvete och la min hårdare sida på hyllan.

Nu är vi vänner igen och V ligger och slår mig på brösten.
- Du har tuttar! Du har tuttar! retas hon.
- Aj, du får inte slå mig!
- Jag slår inte, jag hamrar bara lite på dem.
- Okej.

Vaknade med Justin

Justin Bieber kom just upp ur sängen. Min man har sovit så gott under sin sovmorgon att han vaknade med allt hår framåt. Säg mig, hur kan någon tycka att den här framåtkammade frisyren är het?

Fulmusik utan ursäkter

Idag på väg hem i bilen diggade jag till en gammal Pink-låt. Vi alla har väl någon fulmusik som vi gillar i hemlighet, visst är det så? Pink är min fulmusik som jag inte har några ursäkter för. All annan musik som är tvivelaktig har jag så bra anledningar att lyssna på. Det kan vara låtar som är bra klubbmusik, bra att träna till eller bra att köra bil till. Pink står över alla de där ursäkterna, hon är min ultimata fulmusik som jag skäms över med gott mod.

Den där kvinnodagen

Imorse gratulerade tydligen Malou alla kvinnor på den internationella kvinnodagen. Malou, den här dagen är inte att förväxlas med mors dag, då en gratulation verkligen kan vara på sin plats. Nej, den 8 mars innebär att vi varje år ska uppmärksamma att kvinnor fortfarande inte är jämställda männen. I något land. Överhuvudtaget! Det är galenskap att vi inte kommit längre och det är sorgligt att ens behöva ha en dag som ska göra oss uppmärksamma på detta globala problem. Man kan säga mycket rörande den internationella kvinnodagen, men man säger inte grattis.

Lax och genus

V med den rosa muggen

Jamen, är det en matbild nu igen? Ja, faktiskt. Mitt liv är inte mer spännande än så under vardagarna. På morgonen sätter jag mig i bilen och åker till en förort långt borta. Sen gör jag saker hela dagen som jag inte kan berätta om eftersom jag har tystnadsplikt. Sen sätter jag mig i bilen och hämtar mina söta ungar. Väl hemma blir det i bästa fall en så här god middag.

Idag slängde jag ihop basilika, olivolja, vitlök och parmesan som jag geggade ut på laxfiléer i en form. Sen myste de i ugnen i 20 minuter på 225 grader. Under tiden kokade jag ris, smörstekte sparris och rörde ihop en sås av matyogurt, flingsalt, svartpeppar och honung. Sen var det bara att hugga in. Och som vi åt! Barnen var helt tokiga och började till och med bråka om de sista smulorna. Vi hade så trevligt så, ända tills V berättade att hon vägrade dricka ur den gröna muggen. Hon skulle ha den rosa, för det är en tjejfärg. Då satte jag i halsen.

Nu har jag kommit över den värsta chocken. Missförstå mig inte, jag diggar också rosa. Men det värsta jag vet är när man ska ha etiketter på allt. Kan vi inte bara få vara ifred, vi människor?

Säkert kort

Eftersom mina kottar ätit som små, små myror den sista tiden lagade jag pasta till middag. Det brukar sällan misslyckas, tycker både jag och barnen. Idag blev det pasta pomodoro med massor mozzarella och parmesan. Gott och enkelt!

PS Det här tycks mer och mer likna en matblogg, inte för mina färdigheters skull, men för att jag tycks föredra att fota mat. (Men det är ingen matblogg.)