Sidan igen

För att förtydliga: nya adressen är blogg.mama.nu/dayforcashmere

Nu kör vi!

Här är nya bloggen, jag hoppas att ni fortsätter att titta in!

Vägtripp

Nu har vi åkt en bit söder ut för att fira lite påsk hos barnens mormor och morfar. På vägen passerade vi flera skyltar där olika kommuner försöker locka fler att bli invånare hos just dem. De berättar om hur fantastiskt livet kan vara i deras stad, men det gör mig istället skeptiskt. Är det inte så, att när man måste sätta upp en sån där skylt, så är det kanske inte så himla bra att bo i just den staden ändå?

Nej, vi flyttar inte från Stockholm, men det är trevligt att hälsa på på annat håll ibland. Speciellt när man bara ska ta det lugnt och inte behöver göra nån nytta på flera dagar!

Torsdagsmys

Vi äter popcorn och myser i soffan dagen till ära. Det kan verka konstigt att det sitter en liten tomte här mitt i påsken, men med barn blir det mesta ganska logiskt.

Ledigt och rumpor

Skönt med lite ledighet äntligen! Jag inledde med att duscha barnen rena, V sprang just naken och ropade "ta hand om min rumpa". Det betydde tydligen att jag ska sätta på henne en blöja, så då fick det bli så!

Snabba ryck

Det är snabba svängar här hemma. Ena stunden sitter de små kottarna och pysslar tillsammans, V säger till O: Du är min bästa storasyster! (V är inte så noga med det där att könsbestämma. Syster, bror, hon och han är sak samma tycker mitt kloka barn.) I nästa stund är det kaos och nån skriker att den andra snart kommer få en sax i örat.

När de sitter så där fint och är bästa vänner tassar jag på tå och gömmer mig i ett annat rum för att inte störa friden. Jag tänker att nu hinner jag blogga! Och precis när jag skriver första meningen hör jag hur allt går åt skogen igen. Upp och ner och ner och upp hela veckan lång!

Ett vinnande koncept?

Imorse lyssnade jag på Morgonpasset precis som alla andra dagar på väg till jobbet. Det pratades lite om träning och om att många nog ställer för höga krav när de väl sätter igång och därför ger upp ganska snabbt.

Jag tänkte då på mig och att jag ställer väldigt låga krav på min träning och att det kanske är därför som det håller i sig! Jag har tränat två gånger i veckan i säkert tio år, med undantag för när jag varit gravid och ett tag därefter. Jag brukar inte ens ha uppehåll när jag har semester. Det kanske låter präktigt men jag tar inte direkt ut mig. Jag tränar lite lagom och helst snabbt, jag har aldrig varit typen som hänger på gymmet i två timmar eller kör dubbla pass. Jag tar snabba promenader och kör styrketräning, jag orkar inte ta på mig mer än så. Men jag tror faktiskt att mina låga krav gör att jag inte tröttnar och ger upp!



Tillägg: Ja, nu undrar ni kanske hur det då går med min varannandagsträning som började för två-tre veckor sen. Jo, det är ju bara det att jag har varit förkyld i två-tre veckor och fortfarande inte är helt bra. Så därför har det blivit en medelväg... Just det, den heter två gånger i veckan!